POTATISEN I SVERIGE

Potatisens plats på svenska matbord – och utmaningarna för framtidens odlare

Potatis har en självklar plats på svenska matbord. Nästan 98 procent av svenska hushåll äter potatis regelbundet, enligt den senaste Potatisrapporten från Svensk Potatis. Men bakom de stabila konsumtionssiffrorna finns en annan verklighet – en verklighet där svenska potatisodlare kämpar med ökade kostnader, klimatosäkerhet och behovet av att engagera unga i att ta över sina åldrande föräldrars gårdar.

Potatisens roll i kristider

När livsmedelspriserna stiger blir potatisen en allt viktigare råvara. Den är billig, näringsrik och mättar bra, vilket gör den till en prisvärd vardagshjälte i svenska hem. 18 procent av svenskarna uppger att de kommer att äta mer potatis framöver, och intresset för nya sorter och tillagningssätt växer.

– Potatis har räddat Sverige under tidigare kristider, och den har potential att göra det igen. Men för att vi ska kunna fortsätta odla och producera potatis i Sverige krävs det att vi ser till odlingens långsiktiga lönsamhet, säger Anna Karin Hamilton, VD för Svensk Potatis.

Odlarens utmaningar – krympande marginaler och klimatosäkerhet

Trots att potatis är en av våra mest populära råvaror är det inte alltid lönsamt att odla den. Odlarna möter stora utmaningar som höga produktionskostnader, extremväder och en osäker marknad.

  • Ökade kostnader för bränsle, gödsel och arbetskraft minskar lönsamheten.
  • Klimatförändringar leder till oförutsägbara väderförhållanden, vilket kan förstöra skördar.
  • Minskad lönsamhet gör det svårt att investera i ny teknik och hållbara lösningar.

– Det är en tuff bransch. Vi behöver anpassa oss till torrare somrar och mer intensiva regnperioder, samtidigt som våra marginaler blir allt mindre. Vi älskar att odla potatis, men ekonomin måste gå ihop, säger en svensk potatisodlare som deltagit i Potatisrapporten.

Kan unga rädda framtidens potatisodling?

Vi ser även en annan utmaning i att osäkerhet i jordbrukens ekonomi kan leda till att är färre unga vill ta över sina föräldrars jordbruk och gårdar. Potatisodling kräver både kunskap, investeringar och ett långsiktigt engagemang, men intresset för att bli lantbrukare minskar.

  • Medelåldern för svenska lantbrukare är över 60 år.
  • Ekonomisk osäkerhet kan leda till ett minskat intresse för yrket.
  • Teknikutveckling och hållbara lösningar kan vara nyckeln till att locka fler unga till yrket.

LRF Ungdomen är ett förbund för jordbruks- och skogsintresserade mellan 16–36 år som arbetar för att främja personlig och professionell utveckling, nätverkande och kunskapsdelning mellan framtidens lantbrukare. Att skapa plattformar för samarbete, och att specifikt rikta sig till unga ser vi som ett viktigt steg i att framtidssäkra svenskt jordbruk och att stärka lantbrukares position i värdekedjan.

Innovation och hållbarhet – en väg framåt för potatisodlingen

För att säkra framtiden för svensk potatisodling ser vi på Letavis att det finns ett stort behov av innovation och hållbara lösningar som görs tillgänglig för odlare med jordbruk av alla storlekar. Därför lanserar vi vår biostimulant till odlare med en unik betalningsmodell, priset är värdebaserat och betalning är frivillig. Potatisen har en stark framtid på svenska matbord, men det krävs insatser för att säkerställa att vi även i framtiden har svenska odlare som kan leverera högkvalitativ potatis. Högre lönsamhet, innovation och ett ökat engagemang från unga är avgörande faktorer.till det första nyhetsinlägget